Hur flyter egentligen en båt?

Moderna kryssningsfartyg är i princip som städer – städer som flyter fram på havet. De har plats för en enorm mängd passagerare och personal i besättningen, samtidigt som de även har hela vattenland, biografer, och restauranger ombord. Men ändå flyter de. Jag hade själv funderat länge på vilka fysiska principer som används för att konstruera så stora fartyg som ända klarar av att hålla sig ovanför vattenytan – det är inte helt lätt att förstå. Hur kan egentligen fartyg, med sin enorma storlek och vikt, lastat med tusentals människor, mat, bilar och butiker, flyta? Hur kommer det sig att dessa stålbjässar inte sjunker ned i avgrunden? Hur fungerar det egentligen?

Kan ett fartyg egentligen bli för tungt?

Att bevittna ett av dessa monstruösa kryssningsfartyg komma glidandes över havet ser faktiskt ganska knasigt ut. Häftigt – men knasigt. Att sådana bjässar bara flyter runt precis lika enkelt som en liten eka hemma i sjön, det är inte helt lätt att greppa. Synen av ett sådant fartyg skapar en speciell känsla av vad människan är kapabel till. Även när jag har varit ombord på ett skepp, på nattklubbsgolvet, i poolen eller inne på kasinot, så har denna känsla sköljt över mig ett flertal gånger. Man kan nästan inte tro att man faktiskt står mitt ute i havet.

Kan ett fartyg egentligen bli för tungt?

Många av de stora, kommersiella kryssningsfartygen uppmäter cirka 300 meter (med viss variation). Royal Caribbean Cruises äger det allra största, nämligen Symphony of the Seas, som med sina 362 meter är en skuta i en egen klass. Ombord på detta monster får man plats med 6680 passagerare, samtidigt som 2200 personal arbetar för att göra passagerarnas upplevelse så härlig som möjligt. Som ni själva förstå så väger Symphony of the Seas ganska många ton – men lyckas trots sin vikt ändå hålla sig flytande! Det finns egentligen ingen maxvikt, men hur är det möjligt?

Hur går det till?

Så hur fungerar det? Även Arkimedes funderade över hur en del saker kan flyta, medan andra omgående sjunker till botten. Men det var när Arkimedes en gång lade sig i ett bad som han förstod att det handlar om föremålens densitet. Om det föremål som placeras i vattnet har lägre densitet än vattnet så kommer föremålet att flyta. Om föremålet istället omvänt har högre densitet än den omgivande vattnet, så kommer det att sjunka. När ett fartyg sänks ned i havet så gäller det alltså att fartygets sammanlagda densitet ska vara tillräckligt låg. Men heller inte för låg. Om fartygets densitet skulle vara för låg så skulle det inte sjunka ned tillräckligt under ytan för att hålla balansen, och skulle således välta. Men hur kan stål ha lägre densitet än vatten? Jo, densiteten som räknas är den totala densiteten för den mängden vatten som pressas undan av fartyget. Innanför fartygens skrov finns även en hel del luft (som vi alla vet har låg densitet!). Det är alltså den sammanlagda densiteten av stålet plus all luft (med mera) som ställs mot allt det vatten som fartyget pressar undan under vattenytan. Enkel uttryckt kan man säga att vikten av vattnet som pressas bort måste vara större än vikten av fartyget.

 



© Copyright 2018 ExpresseGlare